Rivers Of Nihil – Where Owls Know My Name (2018)

Efter ett bedrägligt lugnt intro kastas man huvudstupa in i det som är Pennsylvania-kvintetten Rivers Of Nihil och där Where Owls Know My Name är deras tredje platta sedan starten 2009. Vad som bjuds är till stora delar råbarkad, stenhård och trumintensiv döds där growlet låter torrt, strävt och ibland lite Corpsegrinder-aktigt, vilket är passande i den annars übersnygga ljudbilden. Solona bryter ofta av på ett snyggt sätt och innehåller saxofon, vilket vanligtvis får mig att kaskadspy rätt ner i närmsta vask, men vilken här känns som en homogen del av resten av musiken där den också följer med i en del av de mest kaotiska ställena på ett lite avantgardistiskt vis, utan att det går helt överstyr. Gitarrsolona är därtill helt underbara, tänk John Petrucci (Dream Theater) blandat med Fredrik Thordendal (Meshuggah), lite flashighet med mycket nerv och känsla.
Dock frångår de receptet här och var en hel del. Old Nothing låter exempelvis till stora delar som uppsnofsad och atmosfärisk grindcore toppat med ett av dessa apsnygga solon som mellanakt. Dessutom slåss de nog om ett av årets längsta titlar med Subtle Change (Including the Forest of Transition and Dissatisfaction Dance), där sångaren Jake Dieffenbach låter en del som Mikael Åkerfeldt (Opeth) och Dan Swanö med sin rena röst och får sällskap av basisten Adam Biggs flickvän Sarah Thomas, vilket funkar riktigt bra och även den bär spår av grindcore och har ett riktigt snyggt solosegment med saxofon inblandat.
Vidare så låter Hollow inte så mycket grindcore, utan tar det steget längre in i Fear Factory-landet med trummor så fantastiska att man undrar om Jared Klein är mänsklig eller om det är så att ena gitarristen Brody Uttley (som också står för keyboards och programmering) ligger bakom en del av smattret. Det lär nog visa sig live.

Ju mer jag lyssnar desto mer älskar jag det och jag förbannar mig själv för att jag inte upptäckte bandet tidigare. Gillar man atmosfärisk döds som drar åt grindcore och metalcore-hållet, men som tänjer på gränserna åt alla håll med inslag av djent, progrock/metal, saxofon, kluriga solon och en hel del nytänk kan det här definitivt vara något för skivtallriken.

Spotify

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s