Oceans Of Slumber – The Banished Heart (2018)

The Banished Heart är den andra plattan med suveräna (och aningen Rihanna/Amy Lee-minnande) Cammie Gilbert bakom mikrofonen och den är minst lika bra som föregångaren Winter, som jag avhandlade i ett inlägg ett par år tillbaka. Mycket av det jag tyckte då gäller även denna gång, skillnaden är att den här plattan är svårmodigare, mastigare och aningen mer fokuserad med färre utsvävningar. Som helhet är den väldigt känsloladdad, där texterna avhandlar tungsinta ämnen som ilska, ångest, hopplöshet och motgångar som delvis inspirerats av trummisen Dobber Beverlys skilsmässa i kombination med födelsen av hans dotter.

En låt som måste nämnas är No Color, No Light, en doomaktig, grubblande, nedstämd och oerhört vacker duett där Cammie får sällskap av Tom S. Englund från Evergrey, ett band Oceans Of Slumber påminner en del om. Precis som på Winter är musiken galet begåvat framförd, även om svårtillgängligheten och mastigheten i låtmaterialet kräver att man plöjer The Banished Heart ett antal gånger innan polletten så sakteliga påbörjar sin bana nedåt. Jag har sett att plattan förekommer på en del årsbästa-listor, men trots det så tycker jag att de förtjänar att lyftas fram ännu en gång till gagn för de stackare som ännu inte upptäckt bandet, då detta är makalöst bra.

Spotify

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s